20120407-100501.jpg

När jag var fem år gick jag till högmässa själv. Mina föräldrar, som inte var troende, tyckte jag var ett märkligt barn. Det var känslan av någonting större och kärleksfullt som drog mig dit.

När jag flyttade hemifrån glömde jag bort att söka upp den där känslan. Fokus blev istället på att gifta mig, få barn, skaffa fin etage våning och konsult jobb. Till sist hade jag helt tappat bort mig själv och åkte in i den berömda väggen. Jag gjorde stora förändringar, sa upp mig, skilde mig, utbildade mig till terapeut och startade eget.

Min andliga längtan vaknade igen och jag reste till Indien. Där träffade ja en rysk karismatisk man som levt många år i tempel. Jag reste ditt åtta gånger till och vi gifte oss till sist. Ett mycket asketiskt liv startade med inget kött, fisk, te, kaffe eller alkohol och många stränga regler att följa. Jag initierades av en känd Guru och efter mycket egna tankar och ifrågasättandes blev jag tystare och tystare. Det fanns alltid en utförlig förklaring på allting. (Mer om detta i min bok Nöjd, Ica Bokförlag).

Jag blev återigen sjuk. Den strikta asketiska vägen var den rätta för min fd man. Han mådde bra av den. Men jag hade förlorat min. En enorm trötthet och sorgsenhet gjorde till sist att vi var tvungna att gå skilda vägar och jag försökte hitta tillbaka till den Lena som fanns där alldeles från början.

Det finns så många fantastiska saker jag upplevde på den här resan. Lärde mig ödmjukhet, tålamod och såg platser jag inte trodde fanns. Det jag kan känna mig ledsen över är att jag övergav mig själv.

Andliga Egon är för mig personer som besitter en villkorad kärlek. Om du följer reglerna är allt väl, annars blir du avvisad. En hierarki finns där människor klassas som mer eller mindre andliga.

För mig är Gud/Universum ovillkorlig kärlek. Något som älskar oss oavsett. Där vi alltid får en ny chans. Jag tror att vi alla har en identisk lika stor guldtacka inom oss av Gud. Ibland är den mer eller mindre skymd av slöjor från smärtsamma erfarenheter och avvisande – men den finns alltid där.

När du hör någon säga ”Det här är sanningen!” Stäm noga av inom dig själv om den också är din. Om du är ateist, trivs bäst i skogen eller i kyrkan så är valet ditt. Överge aldrig den du är – du är värd att få vara du.

Annonser